Varför behövs regionkommuner? Räcker det inte med kommunerna och staten?

Nej, det behövs också en demokratisk nivå mellan dem!

I Sverige har staten det övergripande ansvaret för den offentliga verksamheten. Samtidigt är det viktigt att den anpassas efter lokala och regionala förhållanden och att besluten fattas så nära de människor som berörs som möjligt. Därför har vi kommuner och landsting. Alla uppgifter som kan lösas lokalt bör också kommunerna ansvara för. Andra verksamheter fordrar ett nationellt perspektiv.

Det finns dock en rad uppgifter som kräver betydligt större resurser än vad enskild kommun har, men som ändå fordrar olika lösningar i olika delar av landet. Dit hör hälso- och sjukvården, planering av vägar och järnvägar, kollektivtrafik och andra insatser för att skapa tillväxt och utveckling. Därför har vi landsting, länsstyrelser och andra regionala organ som hanterar dessa regionala frågor.

Problemet är bara att de flesta landsting och län är alldeles för små för att lösa dessa uppgifter. Dessutom är ansvaret för den regionala utvecklingen splittrat på alltför många händer – landsting, länsstyrelser och en rad sektorsmyndigheter. En stor statlig utredning, Ansvarskommittén, kom fram till att det krävs ett befolkningsunderlag på 1-2 miljoner människor för att organisera såväl hälso- och sjukvård som regional utveckling på bästa sätt.